Att fråga efter livets innersta mening är något som alltid funnits hos människan; filosofer, tänkare, miljonärer, revolutionärer, arbetare, alla har vi någon gång undrat över livets mening. Men den så kallade moderna civilisationens förströelser har fjärmat oss från det djupa och fundamentala sökandet.
Trots att människokroppens sammansättning består av materia, trots att den har en form och uppfattar dofter och smaker, etc., består människolivets väsen av något icke-materiellt. Därför är identifieringen av oss själva som enbart något materiellt, falskt, och kroppens problematik är också något som är temporärt. Vanligtvis söker vi längtansfullt efter lyckan i berusningsmedel eller materiella ting, men när vi förlorar dem eller när berusningen är över, kommer lidandet tillbaka.
Ursprunget till männsikans lidande är att tro att man är ägare till något, fast man egentligen inte är det. Orden jag och min, mitt och mina, är de stora begreppen inom egoismens handelsområde: mitt hus, min bil, min fjärrkontroll, mitt arbete, min familj, jag gör, jag bestämmer och jag bryr mig inte om något annat. Du kanske tror att något är ditt, men du lider när du märker att det inte förhåller sig så. Din kropp förändras, saker förstörs, de tappas bort och kan lätt ersättas. Så vad har du då kvar? Ingenting. För du äger ingenting. Den enda beståede regeln i livet är att allt förändras, till och med erfarenheterna är förgängliga: kroppen förändras, vännerna varierar och jorden befinner sig i ständig rörelse. I livets lek föds vi alla, växer och dör.
I detta scenario av ständig förändring kommer lugnet genom att vi identifierar oss med en sanning som existerar bortom de materiella förändringarna; ett evigt väsen som är gemensamt hos alla levande varelser. Den ärlige sökaren finner evighet, vishet och lycka hos sig själv, i sin själ.
Den grundläggande sanningen är att varelsen är andlig, och meningen med ens liv är att känna den naturliga sällheten och söka harmoni med den. Sökandet efter lycka genom berusningsmedel som piller och psykofarmaka förlänger bara lidandet, och värdigheten går förlorad. Det är den andliga kunskapen som låter dig bli en hel människa, medveten och lycklig. Denna kunskap kommer inte från kroppen eler sinnet, det är en själens förståelse och den uppehålls genom relationen mellan en person och Gud. Kontakten med Gud gör att man blir medveten, och den andliga naturen uppväcks.
När en människa börjar sitt andliga uppvaknande, bringar det direkta välsignelser till hennes liv, till sinne och hälsa. Det förbättrar också omgivningen, relationen med andra och med allt runtomkring.
Trots att människokroppens sammansättning består av materia, trots att den har en form och uppfattar dofter och smaker, etc., består människolivets väsen av något icke-materiellt. Därför är identifieringen av oss själva som enbart något materiellt, falskt, och kroppens problematik är också något som är temporärt. Vanligtvis söker vi längtansfullt efter lyckan i berusningsmedel eller materiella ting, men när vi förlorar dem eller när berusningen är över, kommer lidandet tillbaka.
Ursprunget till männsikans lidande är att tro att man är ägare till något, fast man egentligen inte är det. Orden jag och min, mitt och mina, är de stora begreppen inom egoismens handelsområde: mitt hus, min bil, min fjärrkontroll, mitt arbete, min familj, jag gör, jag bestämmer och jag bryr mig inte om något annat. Du kanske tror att något är ditt, men du lider när du märker att det inte förhåller sig så. Din kropp förändras, saker förstörs, de tappas bort och kan lätt ersättas. Så vad har du då kvar? Ingenting. För du äger ingenting. Den enda beståede regeln i livet är att allt förändras, till och med erfarenheterna är förgängliga: kroppen förändras, vännerna varierar och jorden befinner sig i ständig rörelse. I livets lek föds vi alla, växer och dör.
I detta scenario av ständig förändring kommer lugnet genom att vi identifierar oss med en sanning som existerar bortom de materiella förändringarna; ett evigt väsen som är gemensamt hos alla levande varelser. Den ärlige sökaren finner evighet, vishet och lycka hos sig själv, i sin själ.
Den grundläggande sanningen är att varelsen är andlig, och meningen med ens liv är att känna den naturliga sällheten och söka harmoni med den. Sökandet efter lycka genom berusningsmedel som piller och psykofarmaka förlänger bara lidandet, och värdigheten går förlorad. Det är den andliga kunskapen som låter dig bli en hel människa, medveten och lycklig. Denna kunskap kommer inte från kroppen eler sinnet, det är en själens förståelse och den uppehålls genom relationen mellan en person och Gud. Kontakten med Gud gör att man blir medveten, och den andliga naturen uppväcks.
När en människa börjar sitt andliga uppvaknande, bringar det direkta välsignelser till hennes liv, till sinne och hälsa. Det förbättrar också omgivningen, relationen med andra och med allt runtomkring.
B.A. Paramadvaiti Swami
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar