(Utdrag från en intervju i teveprogrammet Tankens Skönhet, Chile, 2002)
Bhagavad-gita är en av de mest kända böckerna i den indiska litteraturen; ett urgammalt poetiskt verk. Ur denna bok kommer all den visdom som behövs för att svara på livets frågor, på samma nivå som andra heliga skatter i den judisk-kristna kulturen i västerlandet, såsom till exempel Nya Testamentet.
Denna bok börjar med en krigsepisod: ett möte mellan två ädla krigare. Dessa krigare står ansikte mot ansikte innan slaget börjar, och i den avgörande stunden har Arjuna, den ädle krigaren, en kris, liksom Hamlet i Shakespeares verk. På slagfältet ber den unge krigaren Gud om råd; Gud som har tagit på sig uppdraget att köra stridsvagnen åt Arjuna. Arjunas tvivel bryter mot den episka litteraturens tradition, eftersom det är svårt att föreställa sig en hjälte, som Homero, som var eftergiven och tillmötesgående under Illiaden.
Med hela detta panorama börjar historien utvecklas, där inte kriget är det intressanta, utan Guds råd till vännen Arjuna inför svårigheten: "Gör bara din plikt, gör det du måste göra, för detta krig har redan utspelats". Undervisningen, genom detta svar, säger att plikten står över de relativa omständigheterna i livet. Den grundläggande plikten är alltid att skydda sanningen; om det finns någon diskussion mellan sanning och lögn, kommer ljuset att lysa på sanningens väg, en vanlig uppfattning inom alla andliga traditioner och mystikens undervisning. Bhagavad-gita tar upp de mest känsliga områden av mänsklig moral och man ställs på ett äkta och bestående sätt inför den mänskliga existensens essensiella frågeställningar: Vilka är vi? Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
Detta verk, som består av 700 verser som förklaras av Gud själv, pekar på det mänskliga förnuftets innersta väsen: det viktigaste är sanningen, även om det verkar enkelt och väsentligt. Som Kristus så uttrycksfullt och förklarande svarade när det gällde religionens värde, säger Bhagavad-gita: Behandla andra såsom du själv vill bli behandlad. Allt som du inte ger kommer du att förlora. Denna värld finns för att man ska lära sig älska. Det vi längtar efter som mest är vad vi måste ge. Hittills har ingen intellektuell aforism nått en så hög uppskattning.
Jag inbjuder er att närma er och lära känna denna mänsklighetens litterära pärla, där vi kan närma oss det gudomliga budskapet av liv och kärlek.
Bhagavad-gita är en av de mest kända böckerna i den indiska litteraturen; ett urgammalt poetiskt verk. Ur denna bok kommer all den visdom som behövs för att svara på livets frågor, på samma nivå som andra heliga skatter i den judisk-kristna kulturen i västerlandet, såsom till exempel Nya Testamentet.
Denna bok börjar med en krigsepisod: ett möte mellan två ädla krigare. Dessa krigare står ansikte mot ansikte innan slaget börjar, och i den avgörande stunden har Arjuna, den ädle krigaren, en kris, liksom Hamlet i Shakespeares verk. På slagfältet ber den unge krigaren Gud om råd; Gud som har tagit på sig uppdraget att köra stridsvagnen åt Arjuna. Arjunas tvivel bryter mot den episka litteraturens tradition, eftersom det är svårt att föreställa sig en hjälte, som Homero, som var eftergiven och tillmötesgående under Illiaden.
Med hela detta panorama börjar historien utvecklas, där inte kriget är det intressanta, utan Guds råd till vännen Arjuna inför svårigheten: "Gör bara din plikt, gör det du måste göra, för detta krig har redan utspelats". Undervisningen, genom detta svar, säger att plikten står över de relativa omständigheterna i livet. Den grundläggande plikten är alltid att skydda sanningen; om det finns någon diskussion mellan sanning och lögn, kommer ljuset att lysa på sanningens väg, en vanlig uppfattning inom alla andliga traditioner och mystikens undervisning. Bhagavad-gita tar upp de mest känsliga områden av mänsklig moral och man ställs på ett äkta och bestående sätt inför den mänskliga existensens essensiella frågeställningar: Vilka är vi? Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
Detta verk, som består av 700 verser som förklaras av Gud själv, pekar på det mänskliga förnuftets innersta väsen: det viktigaste är sanningen, även om det verkar enkelt och väsentligt. Som Kristus så uttrycksfullt och förklarande svarade när det gällde religionens värde, säger Bhagavad-gita: Behandla andra såsom du själv vill bli behandlad. Allt som du inte ger kommer du att förlora. Denna värld finns för att man ska lära sig älska. Det vi längtar efter som mest är vad vi måste ge. Hittills har ingen intellektuell aforism nått en så hög uppskattning.
Jag inbjuder er att närma er och lära känna denna mänsklighetens litterära pärla, där vi kan närma oss det gudomliga budskapet av liv och kärlek.
Swami B.A. Paramadvaiti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar